Våra sex största leder, som vi använder oss mycket av:

• Axelleden som är en kulled och den mest rörliga led vi har
• Armbågsleden som är en gångjärnsled
• Handled, vilken består av mindre ben och leder
• Höftleden, en kulled som hjälper benen att kunna röra sig i nästan alla riktningar
• Knäleden är den största leden, men samtidigt väldigt känslig för belastning och skador. Bland annat för att denna led ska ha styrka nog att hjälpa till att bära upp kroppen.
• Vristleden får bra stöd av flertalet ligament och senor

Alla leder som finns i kroppen fungerar på olika sätt och de kan delas in i fem olika typer. De fem typerna av leder klassificeras efter rörelseförmåga. Varje ledtyp kräver en annan nivå av ledrörelse. Klassificeringen är inte relaterad till ledens storlek eller utseende, utan snarare till vilka typer av rörelser de tillåter.

• Gångjärnsleder kan utföra rörelser som böjning och sträckning. Armbågen samt leder i fingrar och tår är av denna typ.
• Vridleder kan endast rotera och hjälper benändar att kunna vridas i förhållande till varandra, som i lederna i underarmarna.
• Två-axlade leder, som även kan kallas för sadelleder med hänsyn till deras utseende. Båda lederna är formade som en sadel och de kan röra sig framåt, bakåt och i sidled. Tumleden är ett exempel här.
• Kulleder kan utnyttjas i alla riktningar, tack vare att ledhuvudet ser ut som en kula. Exempel är höft- och axelled, men den senare är mest flexibel i sin rörlighet. 
• Planleder har endast en rörlighetsförmåga, genom att glida mot varandra, till exempel diskarna i ryggraden

Vilka anledningar kan ligga bakom ledbesvär?

Det kan ibland vara svårt att ta reda på exakt vad som ligger bakom sina ledbesvär, då det kan bero på många olika saker. Några av dem så kallat smyger sig på under en längre tid och om man har varit dålig på att lyssna på sin kropp, så kan man ha missat flera tecken. Däremot är några ledbesvär snabbt övergående, exempelvis om de kommer på grund av en förkylning eller stress.

Några av de vanligaste anledningarna bakom ledvärk:

• Överbelastning: Om du gör samma rörelser om och om igen utan att vila kan du lätt slita ut dina leder, till exempel att sitta framför en datorskärm varje dag i flera timmar. Det kan även ske om man utför olämpliga rörelser, i synnerhet i samband med tung belastning. För hård press vid träning kan också överbelasta lederna.
• Äldre ålder: ju äldre brosket i lederna blir, desto stelare och tunnar kan det bli. Detta kan skapa smärta, då det ger sämre skydd för ben och assistans för muskler.
• Artros, som är en sjukdom som grundar sig i att brosket har tunnats ut. Vilket leder till svullnad och värk i lederna, som vanligtvis varierar i styrka i olika perioder.
• Ledgångsreumatism, en inflammatorisk sjukdom som leder till svullna och ömma leder, och vid kraftig inflammation kan lederna även få värmeökning. 
• Infektioner som feber och förkylning kan ge svullnad och värk i lederna. Denna värk är ofta snabbt övergående. 
• Gikt, som kommer plötsligt och oftast i stortån. Svullnad och ömhet uppkommer snabbt och kan periodvis vara så stor att det blir svårt att stödja på foten.
• Stress kan ge ledbesvär i perioder. Till exempel om stressen gör att man ofta biter ihop, sover dåligt och spänner musklerna. Stress kan även leda till drastiska åtgärder, som att man utför allt för tunga lyft och ibland i samband med ett vridmoment. Vilket i sin tur kan ge ledskador.

Vad kan du göra för att minimera risk för ledbesvär?

Det finns en del saker man kan göra för att undvika ledbesvär eller minimera sina ledbesvär. I grunden innebär det att försöka leva ett så hälsosamt liv som möjligt.

• Olika typer av rörelser och träningsmoment kan både förhindra och lindra ledbesvär. Exakt vad du behöver göra beror på din ålder, träningsvana och om du redan har någon form av ledbesvär. Men överlag är det bra att hitta en kombination av kondition, styrka och rörlighet. Vare sig du vill utföra din träning på gym, hemma eller utomhus.
• Är du överviktig, så blir det avlastande för lederna om du går ner i vikt. I synnerhet för knälederna som ska utgöra hjälp till att stötta upp större delen av vår kroppsvikt under dagen. Även om du idag inte känner av några besvär i knäna, så kan det vara en bra idé att försöka gå ner några kilon för att undvika eventuell knäsmärta i ett senare skede.
• Skäm gärna bort din kropp med rörlighetsträning på morgonen, som inte behöver vara mycket längre än några minuter. Om du sitter ner större delen av dagen, så ta gärna för vana att utföra mindre rörelser som mikropauser. Detta innebär att du t.ex. byter position, sträcker ut benen och armarna eller roterar kroppen när du sitter framför datorn i flera timmar .
• Var medveten om plötsliga förändringar när det gäller din fysiska aktivitetsnivå, både när det gäller träningsvolym och intensitet. När du börjar ett nytt träningsprogram är det oftast bäst att börja långsamt, för att undvika slitage på lederna. Om du redan tränar kan du gradvis öka intensiteten i din träning för att hålla den intressant.
• Njut regelbundet av olika värmebehandlingar, i synnerhet under höst och vinter. Ta bastubad, varmvattenbad och värmebehandlingar med hjälp av en värmekudde eller dyna. Det mjukar upp leder och muskler, och hjälper oss att röra oss bättre.
• En hälsosam livsstil innebär också att du äter näringsriktig mat, vilket inte behöver vara så komplicerat som att följa ett strikt kostschema. Det kan hjälpa att följa råden från medelhavsdiet och GI-kost, då dessa är rika på grönsaker, bra kött och långsamma kolhydrater. Och glöm inte att dricka mycket friskt vatten varje dag.
• Ju bättre vi mår mentalt, desto bättre kan vi även må fysiskt. Höst och vinter är en period då många får större problem med sina leder, samtidigt som den kalla mörka perioden gör en trött och ibland lite hängig. Försök sysselsätta dig med olika saker som du gillar att göra. Sådant som får dig att må bra och gärna någon aktivitet som är bra för att mjuka upp lederna.
• Om du har en ledsjukdom eller ofta får problem med stela och ömma leder, så kan det utgöra stor hjälp för dig att få kontakt med människor som har liknande problem. Det finns många organisationer och föreningar som kan ge stöd samt olika grupper eller forum på sociala medier.